Jag låg på sängen i vårt sovrum här hemma. Jag låg med kläderna på ovanpå sängtäcket. Klockan var 10 på morgonen, men det var kvällsskymning där ute. Johan hade åkt till arbetet, men av någon anledning hade inte jag gjort det.

Då plötsligt kom det in ett äldre par genom ytterdörren. De var närmare 70 och gick krokigt. Jag förstod inte varför de kom, men sa gång på gång att vi INTE HAR NÅGON VISNING PÅ GÅNG! De gick ändå husesyn fram och tillbaka. De verkade inte ha brottom. Jag låg fortfarande kvar på sängen.

Återigen gick ytterdörren. Och in kom ett par med en liten bebis. Jag försökte också få dem att förstå att vi INTE HAR NÅGON VISNING PÅ GÅNG! Inte heller de förstod.

Jag undrade varför dörren var uppe och varför så många okända gick omkring i vår lilla lägenhet och begrundade.

Nu steg jag äntligen upp och gick själv en husrunda – jag måste ju kolla om vi hade det städit då det var så många i huset som granskade allting så noga. Det var det. Det kändes skönt.

När jag kom in tillbaka i sovrummet så hade paret och den lilla babyn lagt sig i vår säng. De konstaterade att den var skön och att de nog kunde tänka sig att även behålla sängen då de flyttade!?

Då blev jag helt vild och skrek åt dem: – Har ni inte redan fattat att vi INTE HAR NÅGON VISNING PÅ GÅNG! Vad gör NI här?

Plötsligt var också Caro, min vän där i sängen. Hon undrade vad jag gjorde hemma den här tiden på dygnet? Det visste jag inte. Heh.

Slut.

Den senaste tiden har komiska drömmar förgyllt min sömn.

Dröm 1

Jag var tillsammans med en hel del vänner (från många olika håll) på en holme som var förbluffande mycket lik Svartholmen. Här i vänners privata ägo. Vi höll på med mycket speciella lekar. Vi åkte bl.a. linbana från en takås ner i vattnet. De kändes lite pirrigt och kusligt då fallet var så högt. Ute i vattnet, som var kring 4 grader, simmade hela tiden två av pappas kusiner.

Plötsligt förstod jag att jag behöver köpa linsvätska! Jag tog mig till fastlandet och skrinnade ut med stora landsvägar för att leta efter ett köpcentrum. Det var breda vägar med mycket kringlade broar och tunnlar hit och dit.

Till sist hittade jag fram. Jag skrinnade in i köpcentret var jag på en lista läste att det fanns ett apotek. Jag hade förstått att det inte fanns någon Instru där, men att det skulle sälja linsvätska i apoteket istället.

Jag skrinnade mot hissarna. Först gick jag in i hiss nr 3, den visade sig dock vara ett allmänt omklädningsrum, så jag skrinnade ut tillbaka! Nästa hiss blinkade till och jag skrann in i den och tryckte på våning tre. Där inne var det mycket människor och en disk med olika ekoprodukter, nötter, teé, gröna linser, rökelse och annat väldoftande. Bakom disken stod det en dam med duk på huvet som promt ville sälja något.

Hissen åkte iväg. Men till min förvåning åkte den inte uppåt, utan sidledes. Plötsligt var vi utanför huset, och då märkte jag att hissen inte hade väggar och tak utan enbart ett staket runtomkring. Hissen åkte på skenor med en hisnande fart! Den krängde och svängde mellan en hel massa gränder och små hus. Och hela tiden ville den genuint inspirerade ekotanten sälja sina produkter. Vad jag vet, köpte jag ingenting.

Plötsligt stannade ”hissen” vid ”våning tre”. Den nitade så att vi som stod i hissen flög mot ena sidan. Väl utanför hissen fanns en hel del affärer, det regnade och jag letade efter apoteks skylten. Då jag hittade den var det plötsligt två andra okända personer som slog följe med mig och undrade om jag också skulle ha sånt där ”pulver” från apoteket!? Jag förklarade att jag skulle ha linsvätska.

Jag fick min linsvätska. Sedan gick hela drömmen i upp-spiidad takt. Plötsligt var jag tillbaka på de stora landsvägarna, de stora broarna och i tunnlarna och på väg hem igen mot holmen som liknat Svartholmen.

Slut.

Jag fick en idé – jag skall prova på lite nytt här i bloggvärlden, kanske det kunde ge tillbaka bloggivern jag någon gång haft. Jag vet inte, jag vågar inte lova något, men i varje fall.

Så nu har jag Lotta Forsbäck, en ny blogg med namnet Livet Jag Lever. Kanske namnet låter lite sådär tjatigt, ja egentligen gammalmodigt, men det är nu så då.

Hej hopp, nu ska jag se mig runt här på webbplatsen och klura ut hur allt fungerar och om det fungerar och hur man kan få det att se ut här. Intressant. Smilar.