Jag citerar Galenskaperna:

”Säng, säng, säng, säng, säng, säng, säng, säng säng…” ”Får jag sova lite, får jag sova lite, får jag sova lite?….” ”Jag är trött, jag är trött, jag är trött, jag är jätte trött” ”Får jag sova lite, får jag sova lite, får jag sova lite?” ”Blir jag piggelin, piggelin, pigge-pigge-piggeliiiiin!” ”Får jag sova lite….?”

Nåjo….

Jag är alltså trött. Och jag har varit det lääänge. Egentligen har jag så länge jag kan komma ihåg sagt att jag är ”sååå trött”.

Men, jag är en sån där seg en, menar de tydligen, så jag har bara gått på och gått på och gått på. Men det har väl ändå varit lite väl många bitar att bita i under det senaste året? (arbetsbyten, sällskapande, förlovning, mamma sjuk, arbetsbyte, flyttning, församlingen, bröllopsplanering, att gifta sig, för lite personal på jobbet allt för ofta, för mycket att göra på fritiden, laga igång här hemma…osv.)

Nu senaste vecka sade det ändå ”stopp”. Så, nu orkar jag inte gå på mera. Läkaren sjukskrev mig efter ett antal obehagliga svaghetsanfall under senaste helg. Hon menade att jag är utmattad. Säkert sant. Matt – chackmatt. Och nu bara sover jag och sover jag.

Hittills under den här veckan har jag sovit mera än jag har varit vaken. Kanske jag har tagit ett nytt sov-rekord?! Men så har jag nog heller aldrig varit så trött och utpumpad. Läkaren menade att jag antagligen behöver sova ganska länge ännu…några veckor eller så. Och det irriterar mig, för jag är ju glad och lycklig, jag har vilja att hitta på en massa kul och spännande och en stor vilja att vara på jobb och att göra jobbet bra.

Men nu, nu är det inte min vilja som bestämmer om det, nu måste jag lyssna till min kropp. Och det har jag lovat och det lovar jag att göra. För så här kan det ju inte fortsätta.

Nu sover jag vidare…

Men, jag är ju så trött på att vara trött…

Jag vill vara stark och pigg osv…

Jag vill göra stora inflytelserika saker…

Jag vill ju flyga som örnen…

Jag vill gräva tunnlar och bygga broar (bildlikt talat)…

Jag vill erövra världen…

Jag vill så mycket…

Men varför orkar jag med så litet…

”Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka. Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla… …Men den som väntar på Herren får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta.”

Jesaja 40:29-31

Hej så länge! Jag skriver säkert snart igen. Ha de gott!